Strax-innan
Jag gillar inte tentor. Så, nu har jag sagt det. På något sätt, strax innan den värsta tentaångesten satt in kan det kännas lite mysigt att vara en "såndär student" som jag sett framför mig att jag en gång skulle vara. Strax innan alltså. Men när dagens femte kopp kaffe dricks före 10-snåret och de fyra tegelstensböckerna ligger i en stor röra med postitlappar, apelsinskal, lunchlådor och obegripliga anteckningar utspridda över bordet längst in i biblioteket...då är det inte samma känslor inför studierna.
Just nu är en såndär "straxinnan-känsla". Vi ses i biblo, vi dricker lite kaffe, delar upp kapitlen mellan oss, skriver tillsammans och hjälps åt med formuleringar, markeringar och sammanfattningar. Det är lite soft sådär.
Men tankarna finns ändå där i bakhuvudet. Få se...jag läste 70 sidor igår under Idol. Det betyder att de hinner göra ungefär 40 st auditions innan jag läst ut den första boken (jag vet att det snart är slut med auditionsprogrammen, men ni fattar...) Då är det bara 3 st böcker till kvar att läsa. Och här kommer det trista...
Psykologi är jätteintressant. Jag VILL verkligen läsa böckerna, både för min egen skull och för alla andra människors skull. Särskilt avsnitten om hur vi fungerar i gruppsammahhang, hur vi hanterar våra livsproblem och kriser...hur vår självkänsla byggs upp och varför vissa människor blir ledare. Sådant vill jag veta! Människor intresserar mig, har alltid gjort och kommer alltid att göra...men nu ska jag trycka in olika utvecklingsteorier, akademiska utryck för alla företeelser och HINNER inte ta till mig av allt som står i böckerna. Trist. Verkligen synd.
Jag kände samma sak om anatomin och fysiologin. Visst finns det mesta sakerna kvar i minnet, eftersom jag använder det hela tiden. men alla kapitlen som jag bara sneglade åt och VILLE läsa men inte hann...när ska jag läsa dem? När jag gått ut utbildningen? När jag jobbat i 5 år? När jag blir gammal? Jo, då, då ska jag läsa, och jag ska läsa för att jag är intresserad...och framför allt; jag ska läsa för att jag har TID.
Fall Out Boy
The Take Over, The Break's Over
Just nu är en såndär "straxinnan-känsla". Vi ses i biblo, vi dricker lite kaffe, delar upp kapitlen mellan oss, skriver tillsammans och hjälps åt med formuleringar, markeringar och sammanfattningar. Det är lite soft sådär.
Men tankarna finns ändå där i bakhuvudet. Få se...jag läste 70 sidor igår under Idol. Det betyder att de hinner göra ungefär 40 st auditions innan jag läst ut den första boken (jag vet att det snart är slut med auditionsprogrammen, men ni fattar...) Då är det bara 3 st böcker till kvar att läsa. Och här kommer det trista...
Psykologi är jätteintressant. Jag VILL verkligen läsa böckerna, både för min egen skull och för alla andra människors skull. Särskilt avsnitten om hur vi fungerar i gruppsammahhang, hur vi hanterar våra livsproblem och kriser...hur vår självkänsla byggs upp och varför vissa människor blir ledare. Sådant vill jag veta! Människor intresserar mig, har alltid gjort och kommer alltid att göra...men nu ska jag trycka in olika utvecklingsteorier, akademiska utryck för alla företeelser och HINNER inte ta till mig av allt som står i böckerna. Trist. Verkligen synd.
Jag kände samma sak om anatomin och fysiologin. Visst finns det mesta sakerna kvar i minnet, eftersom jag använder det hela tiden. men alla kapitlen som jag bara sneglade åt och VILLE läsa men inte hann...när ska jag läsa dem? När jag gått ut utbildningen? När jag jobbat i 5 år? När jag blir gammal? Jo, då, då ska jag läsa, och jag ska läsa för att jag är intresserad...och framför allt; jag ska läsa för att jag har TID.
Fall Out Boy
The Take Over, The Break's Over
Kommentarer
Trackback
