Symboliskt julpyntande?
Jag har som många andra piffat hemmet inför den stundade julen.
Egentligen vill jag inte smacka på med tomtar och troll redan, men eftersom tiden är extremt begränsad för alla i juletid - och i synnerhet för studerande hästtjej med yogapilatesstyrkecoreafropumppass - och extremt lång "to do -list" inför julen, så kom det tunga artilleriet fram i helgen.
Än så länge har jag väl inte så mycket att komma med, då mina jular hittils har firats på annan plats än de lägenheter jag bott i, men en del har jag ändå lyckats skrapa ihop.
Jag plockade fram den obligatoriska ljusstaken och adventsstjärnorna och allt var i sin ordning. Lite gormande med stärnorna iofs - men det är ju inget ovanligt när det kommer till mig.
Däremot fick jag mig en liten tankeställare när min lilla minikrubba ställdes fram. Alla figurer sitter nämligen fastlimmade i den, så den borde ju vara intakt. Men inte då. Anledningen till att vi firar jul var borta.
Jesusbarnet var försvunnet!
Och det är väl typiskt. Själva essensen i julen har på något vis gått förlorad. Glömd är gemenskapen, glädjen och stillheten kring jul - istället utbytt mot den hysteriska handeln, stressen och alla måsten.
Så mina prioriteringar har ändrats nu, jag ska ge mig ut på jakt efter julen - i detta fall den symbol som tidigare satt fastlimmad men nu försvunnit in i den djupaste vrån av dem alla, min klädkammare.
Håll ut jesusbarnet, jag kommer!
Håkan hellström
Vaggvisa för flyktbenägna
Egentligen vill jag inte smacka på med tomtar och troll redan, men eftersom tiden är extremt begränsad för alla i juletid - och i synnerhet för studerande hästtjej med yogapilatesstyrkecoreafropumppass - och extremt lång "to do -list" inför julen, så kom det tunga artilleriet fram i helgen.
Än så länge har jag väl inte så mycket att komma med, då mina jular hittils har firats på annan plats än de lägenheter jag bott i, men en del har jag ändå lyckats skrapa ihop.
Jag plockade fram den obligatoriska ljusstaken och adventsstjärnorna och allt var i sin ordning. Lite gormande med stärnorna iofs - men det är ju inget ovanligt när det kommer till mig.
Däremot fick jag mig en liten tankeställare när min lilla minikrubba ställdes fram. Alla figurer sitter nämligen fastlimmade i den, så den borde ju vara intakt. Men inte då. Anledningen till att vi firar jul var borta.
Jesusbarnet var försvunnet!
Och det är väl typiskt. Själva essensen i julen har på något vis gått förlorad. Glömd är gemenskapen, glädjen och stillheten kring jul - istället utbytt mot den hysteriska handeln, stressen och alla måsten.
Så mina prioriteringar har ändrats nu, jag ska ge mig ut på jakt efter julen - i detta fall den symbol som tidigare satt fastlimmad men nu försvunnit in i den djupaste vrån av dem alla, min klädkammare.
Håll ut jesusbarnet, jag kommer!
Håkan hellström
Vaggvisa för flyktbenägna
Kommentarer
Trackback
